Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

OAIS (Open Archival Information System) Àr ett uttryck som blir allt vanligare inom digital lÄngtidsbevaring, och Àr en standard som kan vara till hjÀlp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk anvÀndning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv dÀr man har tagit OAIS-standarden som utgÄngspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till anvÀndning för framtida projekt inom digital lÄngtidsbevaring som ska anvÀnda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjÀlp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Den lÄngsiktiga bevaringen av digital information innebÀr nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgÄr svenska offentliga arkiv ifrÄn en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnÄ syftet har existerande forskning pÄ omrÄdet granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvÀrdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning Àr att en migreringsstrategi Àr att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan Àven vara lÀmpligt för svenska offentliga arkiv att frÄngÄ OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Den lÄngsiktiga bevaringen av digital information innebÀr nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgÄr svenska offentliga arkiv ifrÄn en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnÄ syftet har existerande forskning pÄ omrÄdet granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvÀrdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Digital lÄngtidslagring Àr problematisk pÄ grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslÀngd och Ànnu kortare teknisk livslÀngd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen Àr att ge insyn i hur arkiv i praxis stÀller sig till, och hanterar lÄngsiktig digital bevaring. VÄrt mÄl Àr att uppsatsen skall bidra med bÄde information om praktisk anvÀndning av hanteringsstrategier för lÄngsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ undersökning av arkiven dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀnds för att skapa en bild av arkivens situation nÀr det gÀller digital lÄngtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Som motiv har Äldrandet inte fÄtt alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar pÄ vilket sÀtt Äldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Grunden för detta arbete har varit att förenkla hantering och sökning bland ritningar och förteckningar i ett ritningsarkiv. Lösningen har blivit ett webbaserat datasystem som bygger pÄ en databas dÀr all information lagras och Àr sökbar. Resultatet har blivit ett system som man oavsett var man befinner sig inom företagets nÀtverk ha tillgÄng till alla ritningar och förteckningar pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt..

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.